“Istid” by Vintersorg
“Istid” by Vintersorg

The impact of meteor collisions
Spray rock over desert sand
I’ve seen the subversion changing our conditions
In the wildfire that scorches the land
A region flooded by horizontal cataracts
Drowning in the debris flow
A force that despoils every human artifact
The deep and the shallow
Chains of extinction
In disruption’s primordial hall
I hear the roaring legion
Of ocean waves, trumpeting the downfall
I taste the salt
The seasoning of time
And smell the smoke
Of lightning’s clime
Chains of extinction
In disruption’s primordial hall
I hear the roaring legion
Of ocean waves…ocean waves
Chains of extinction
In disruption’s primordial hall
I hear the roaring legion
Of ocean waves
A sudden cloudburst mounts the sky
Lashing the shores of hope
I feel the arctic cold
As the elemental hazard unfolds
Years turn to decades
Centuries in an era
A Worldwide crisis
Opening its caldera
Chains of extinction
In disruption’s primordial hall
I hear the roaring legion
Of ocean waves, trumpeting the downfall

“Asatider” by Vintersorg


En skepnad som vintern kår
I nattens stjärnaurora
Frostens dotter som fimbulkronan bär
Den isblåa huldra tiga
Svept i slöjor vinterliga
En nysnöns ängel från vitklädd glaciär
Över skarbekrönta block i månskensglans
Med högvälvd barm i lyrisk och dyrkansvärd dans
Fjäten skrida fram mot frusen sjö
Dess kristalliska spegel giver bild åt fager mö
Med fridsäll röst hon signar
De som under isvind dignar
En fordom sång til värn, en själens sköld
I nordskogen silvrigt skimmer
I hängdrivor vi f¨rnimmer
Den hednasköna född ur Jökelköld
Likt tornerspel mellan frusna sfärer
Gryning ur natt sig tvingar
Stjärnevän, den nakna blekhet
Seglar på älvevingar
Hon åter träder gennom frostportalen
När månljus dör för stigen sol
Det gnistrande stoft hon strör
Leder stigen till hennes drottningsstol
Över skarbekrönta
Över skarbekrönta block i månskensglans
Med högvälvd barm i lyrisk och dyrkansvärd dans
Fjäten skrida fram mot frusen sjö
Dess kristalliska spegel giver bild åt fager mö

It must be getting pretty silly, me raging “i don’t understand the appeal of black metal” and then make a DDoM post of one of Bathory’s old songs. So I guess i should just set the current record straight (because people change, that’s the good thing about humans, we’re not static and boring)
i’ve come to the realization that my love of all things viking and Norse is irrevocably tied with the black metal scene because of Bathory. also, in my time with Savage Vision, i’ve realized just how much of a black metal guy i am. of course, i will ALWAYS hate burzum, varg vikernes and those ignorant, neo-nazi church-burning motherfuckers (they all need to…”Die in Fire!”), but i’ve come to grips with that and can still love the energy and darkness and innovation of those bands which i love. as for the ideology, well, merely talking/singing about satan implies the existence of God, so…
now…”LAY DOWN YOUR SOUL TO THE GODS ROCK AND ROLL!!!”

Själafränder, norden rungar
Vapenbröder vid Svea strand
Stridskamraters kamprop ljungar
För upphöjd Kung och Fosterland
Ett härnadståg svor ed
I tätt uppslutna led
Till den ädla hembygdsprakt
Till moder jords omdrömda trakt
Från korpgudsärans borg
Och norrskensrikets horg
Trofasthetens frejd
Göts i bröst för strid och fejd
Med obild eldsblick de betrakter
Hjältelandets offerbål
Den sammansvurna hären vakter
Vattebrynet med blodormsstål
Nu servissa lag
Til taktfast trummas-slag
Styr stolta Naglfar
På vikingsfärd de vreda drar
I djärva stormas fång
Fylld av tordönsång
Av forna gudar krönt
De, som ledstjernan utrönt
När fiende fallit, varhelst de än finnes
Konungen kallar mannarna till
När norden omnämnes, smärta minnes
Ty bloddränkta bredsvärd är vart sigill
Ett härnadståg svor ed
I tätt uppslutna led
Till den ädla hembygdsprakt
Till moder jords omdrömda trakt
Från korpgudsärans borg
Och norrskensrikets horg
Trofasthetens frejd
Göts i bröst för strid och fejd

(lol, almost reposted “A Star-Guarded Coronation”. Instead, we give you this)

Revealed are the legends coronal
In a fiery illusion
An esoteric festival
The logical is trapped in confusion
Unmasked are theorems of invocation
Consigned to the thirsty soul
Parallel dimension’s fragmentation
With a stronghold in a black hole
Where phantoms channel the connection
In a Metaphysical Drama
Like Maxwell’s demon if taught to perfection
My eyes, the soul’s panorama!
At childhood I felt a concealed motion
Wisdom through the mother’s milk
Waves in the interstellar ocean
Shapes under veils of silk
Still they let me feel their presence
The archetype around me, inside me
In every atom and second their essence
As well as in the vibration frequency of the open sea
Where phantoms channel the connection
In a Metaphysical Drama
Like Maxwell’s demon if taught to perfection
My eyes, the soul’s panorama!
Unmasked are theorems of invocation
Consigned to the thirsty soul
Parallel dimension’s fragmentation
With a stronghold in a black hole
Rainbows in colors never seen
In symbioses with Nordic light that flashes in green
In rapids of blood glorious
And in the reckless fire victorious
I can trace their mark
Where phantoms channel the connection
In a Metaphysical Drama
Like Maxwell’s demon if taught to perfection
My eyes, the soul’s panorama!

…how some well-placed viking metal can just make my day!
“A Star-guarded Coronation” by Vintersorg
always in my mind when I see the beautiful night-sky

Solmärkets brådfång nu står
Vid storskog och rimhöljda snår
Kom Syster och broder från lid
Nu stundar en alvehögtid
En gåtfull släkt
I daggkåpa skrudad
Av skymningen väckt!
Ur mossan som dess hemvist täckt!
När Alver Sina Runor Sjungit
Från åsar, utöver fåld
Och på frostöm växtbädd sprungit
Med ödets härold
Skola ödemarken viska
Från trolldomskällans bröst
Såsom nordavindar friska
Med en sagoröst
Höstmoln flyr
I brådstörtad resa
Över kärrlagg och myr!
I, av trolltyg omstrålat äventyr!
När Alver Sina Runor Sjungit
Från åsar, utöver fåld
Och på frostöm växtbädd sprungit
Med ödets härold
Skola ödemarken viska
Från trolldomskällans bröst
Såsom nordavindar friska
Med en sagoröst
En rikesfamnande syn
Beskådad av stjärnblick från skyn
När Alver Sina Runor Sjungit
Från åsar, utöver fåld
Och på frostöm växtbädd sprungit
Med ödets härold
Skola ödemarken viska
Från trolldomskällans bröst
Såsom nordavindar friska
Med en sagoröst
